tisdag 20 mars 2012

Värna Mälarens stränder!

Strängnäs kommuns förslag till Blåplan föreslår - av någon för oss obegriplig anledning - att sex områden vid Mälaren skall ges lättnader från strandskyddsbestämmelserna. Det är inte rimligt.
Däremot bör en utvidgning av strandskyddsområdet till 300 m göras längs ännu obebyggda stränder. Det behövs för att säkra naturvärden och allmänhetens tillgång till stränderna samt för att värna turismen.

LIS, Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen, tillkom för att ge kommuner med svag eller negativ befolkningstillväxt en konkurrensfördel gentemot tillväxtområden. Där skulle det bli lättare att ge strandskyddsdispens. De sex områden som Blåplanen föreslår uppfyller inte detta syfte. Däremot har Åker och Länna halkat efter. Där kan LIS vara motiverat.

Besöksnäringen är viktig. Det som lockar turister och boende får inte byggas bort. Båtfarare måste även i framtiden få uppleva en färd i ett naturlandskap och kunna lägga till vid obebyggda strandområden.
När nya bostadshus uppförs långt från tidigare bebyggelse strax utanför strandskyddsområdet på 100 m upplevs ofta strandområdet nedanför som en privat hemfridszon. Småbryggor ersätts av stora bryggdäck. Området mellan huset och stranden smygprivatiseras. Det är den utvecklingen som vi nu ser i Strängnäs kommun.

Strängnäs är idag den enda Mälarkommunen som inte har större delen av de obebyggda stränderna skyddade med utökat strandskydd. Vi hoppas att Länsstyrelsens översyn, påbörjad 2011, snart redovisas och att den skall leda till att även stränderna i Strängnäs kommun får ett likvärdigt skydd. Vi har anledning att tro att experterna på länsstyrelsen har samma uppfattning som Mariefredspartiet.

Mariefredspartiet har även granskat de andra uppgifterna och förslagen i Blåplanen och vi har skickat in ett yttrande m bl a följande synpunkter:

Hamnanläggningar och uppläggningsområden för småbåtar måste byggas ut. Flera båtklubbar hindras att bygga ut av osäkra arrendeavtal och föråldrade detaljplaner.

Dricksvattnet är sårbart. Vi är idag beroende av en enda ledning till Stockholm Vatten. Reservvattnet från det egna vattenverket i Strängnäs tas in nära avloppsreningsverkets utsläpp.
Det bör utredas i första hand om fler kommuner tillsammans med Stockholm kan sammankopplas och bilda ett vattnets Mälarnät.

De två avloppsreningsverken kommer, om alla bostadsplaner genomförs, att slå i kapacitetstaket. Samhällsplaneringen måste bättre ta hänsyn till VA-nätens kapacitet och dess investeringskostnader. Det kommer att handla om flera hundra miljoner kronor. Det är inte rimligt att direkt ta ut dessa belopp från VA-abbonnenterna och det är en stor risk att planerade bostadsområden inte byggs ut fullt. Därför bör olika alternativ, bl a mindre lokala VA-lösningar utredas.

5 kommentarer:

Anonym sa...

VA alternativ till SEVAB

SEVAB är ett vinstdrivande bolag som har intresse av att utöka sitt
kundunderlag med utbyggnad av sitt VA-nät.
Inget konstigt med det, det konstiga är att det gör skattebetalarna till SEVAB-kunder, utan valfrihet !

1.Det saknas tekniska alternativ.
2.Det saknas prispress på SEVABs lösning
3.Kan kommunen lämmna över ett monopol till ett företag?

Skall Vatten-Avlopp-Elnät-bredband samlas till SEVAB som ende leverantör/nät-ägare?

Kan SEVAB fritt bestämma när och hur inom varje ’omvandligsområde’?

Per Wedlin sa...

Yttrandet i sin helhet kan läsas här:

http://www.akerutveckling.se/Mariefredspartiets%20yttrande%20om%20Blaplan.pdf

Per Wedlin sa...

Svar till Anonym:

Jag är inte säker på att det alltid är Sevabs expansionslusta som driver på VA-utbyggnaden. Snarast verkar de bromsa, t ex i Björsund och Håsta där fastighetsägare i många år begärt att få kommunalt VA. Utbyggnader är dyra och det är svårt att få acceptans på många håll både pga anslutningskostnad och sedan höga årliga kostnader.

Det är KF som beslutar om VA-områden. Det har tagits flera beslut som inte blivit av. När ett område blir VA-område så är det väldigt svårt för en fastighet att komma undan. Det går att få dispenser under några år. Men rättsfall visar att i långa loppet så går det inte.

Det är inget som hindrar att ett område själv bygger nätet och sedan ansluter det till Sevab.

Antagligen var det inte i överensstämmelse med EU-rätt när kommunen för några år sedan överlät alla anläggningar och drift av VA, elnät och avfallshantering till ett eget majoritetsbolag.

Åtminstone avfallshanteringen måste upphandlas när det nu gällande avtalet går ut.

VA och elnät är reglerade tjänster. Elmarknadsinspektionen skall se till att elnätskostnaderna inte blir oskäliga. VA-kostnaderna beslutas av KF.

I praktiken är kommunens inflytande dåligt i Sevab. Underlagen från Sevab t ex när det gäller avfallskostnader innehåller inga eller ologiska motiveringar och saknar sammanställningar.

Fjärrvärmenäten kan förhoppningsvis komma att öppnas. Tredjepartsutredningen föreslog i april 2011 en uppdelning som går längre än vad som gäller på elmarknaden http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Fjarrvarme-i-konkurrens_GZB344/

Att kommunen lägger avkastningskrav på Sevab innebär att även staten tar del av den, närmare bestämt 26%. Sevab betalar ju skatt på vinsten på samma sätt som andra aktiebolag.

Dag Bremberg sa...

Kostnaderna kan bli enorma, och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv oförsvarliga. Problemet är att - till skillnad från när staten bygger vägar och järnvägar - görs ingen samhällsekonomisk analys av kommunen eller Sevab. Och vad värre är: varken kommunen eller Sevab har något som helst intresse av att hålla kostnaderna nere, eftersom man aver att skicka hela räkningen till de nya, tvångsanslutna abbonenterna!

Per Wedlin sa...

När ett fritidsområde får kommunal VA så uppstår ofta en intressant effekt:

De fritidsboende byts ut mot fastboende.

Då ökar kommunens intäkt per hushåll från endast kommunal fastighetsavgift 6387 kr/år till kanske i snitt 200 000 kr*21,73 (kommunal del)+6387 =ungefär 50 000 kr/år. Från detta avgår och tillkommer diverse statliga transfereringar.

Då befolkningstillväxten i kommunen gäller nästan uteslutande gruppen 64+ som inte kräver förskolor och skolor så bidrar de nya permanentboende till att kommunen kan betala räntor på koncernskulden. Även om åldersgruppen kostar en del för äldreomsorg så är det ändå en "lönsam" ålderskategori.

Det är inte moraliskt riktigt att tvinga bort fritidsboende. En kommun är inget företag med vinstintresse.

Kommunmedlemmar är både de som är mantalsskrivna i kommunen och de som bara äger fastighet. De sistnämnda har ingen rösträtt här. Deras intressen får ändå inte glömmas bort.