- Tänk om Sverige är som Island, varnar forskaren Andreas Bergh och hänvisar till en ESO-rapport om korruption som han är medförfattare till. Island ansågs i princip korruptionsfritt ända till dess att finanskrisen blottade en rad problem och landet föll på Transparency Internationals korruptionsindex. Ett fall som skedde först efter krisen och som gör att Andreas Bergh är kritisk till vad detta index egentligen mäter.
Citat fr Institutet för näringslivsforsknings nyhetsbrev:
"Richard Öhrvall, som även han är medförfattare till rapporten, förklarar att öppenhet och transparens i förvaltning och administration är det bästa receptet mot korruption.
Det är framför allt på kommunal nivå som korruption tycks ingå i den politiska vardagen. ”Kommunerna ansvarar för 75 procent av välfärdstjänsterna” påpekar Andreas Bergh.
Faktum är också att korruption förekommer oftare på vissa områden än andra, som till stor del är kommunernas ansvar: I första hand teknisk förvaltning samt plan- och byggfrågor. Inom näringsliv och turism förekommer också korruption. Han pekar på att den kommunala revisionen inte är så kraftfull som den borde vara. De som reviderar står inte sällan allt för nära de som granskas.
De kommunala bolagen är dessutom ett ”olyckligt mellanting” mellan ett fungerande bolag och allmännytta. Privatiseringar har dessutom inneburit ökade upphandlingar inom allt fler områden, och upphandling är ett dokumenterat riskområde för korruption. Ytterligare sten på bördan är att Lagen om offentlig upphandling (LOU) är krånglig.
Andreas Bergh och Rickard Öhrvall diskuterar kommunalpolitikers roll och konstaterar att deras ansvar vuxit avsevärt under senare decennier. Samtidigt är få av dessa heltidspolitiker utan förlitar sig på tillgänglig administration. ”De är i ett enormt underläge i förhållande till förvaltningen” konstaterar Andreas Bergh."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Som förtroendevald kan man tyvärr inte alltid lita på att tjänstemännens rapporter är objektiva eller åtminstone har ambitionen att vara det. Andra politiker kan ha gett dem uppdrag att skriva eller säga på ett visst sätt. Det sker i informella kontakter och i beredningar utan protokoll.
Politiska tjänstemän i kommuner kan ha sin plats men det skall i så fall vara öppet. Kanske skulle man omfördela en del av pengarna från förvaltningen till partierna genom att öka partistödet. Då får partierna större egna resurser att utreda sakförhållanden och utarbeta egna förslag.
Per, det är ett problem om tjänstemän förväntas vara lojala med de politiker som för tillfället styr. I bland sägs det rent ut att det är så. Jag tror inte att det beror på att politikerna/partierna inte hinner skriva egna förslag, utan på att man inte varit tillräckligt tydlig med rågången mellan politik och förvaltning. Det är viktigt att det fattas tydliga beslut av politiker om vilka uppdrag som ges, och det är önskvärt att tjänstemännen i sina utredningar inte bara redovisar argument för ett beslutsalternativ. Alla för. och nackdelar med olika alternativ bör göras tydliga. På så sätt kan förvaltningens roll bli mer tydligt opartisk och tjänstemännen kan få en stark ställning, utan att det går ut över de folkvaldas beslutsrätt.
De som "för tillfälligt styr" är dock i Plan- och byggfrågor inte samma som majoriteten i kommunstyrelsen utan snarast C och M. Principen är "säg aldrig nej".
Undantagen är när småfolk får problem med carportar och balkonginglasningar som skulle kunna lösas med detaljplanändringar.
Större anläggningar, ibland uppförda utan lov, försöker man dock lösa så att fastighetsägaren blir nöjd.
Det är lite som att när en smålåntagare inte kan betala tillbaka till banken har låntagaren problem. Har en stor låntagare problem så har banken problem. Då försöker man lösa det.
Skicka en kommentar