lördag 14 maj 2011

Jagbacken, etapp 2, synpunkter

Inom det område nära Mälaren, som begränsas av museijärnvägarna och strandkanten, bör bebyggelse av bostäder undvikas.
Detta för att minska riskerna för olägenheter och konflikter samt för att respektera principen om strandskydd.

Förskola kommer att behövas och av de två föreslagna platserna är det den som är mest central i området som är lämpligast. Den tomten bör i planen ej betecknas med BS utan enbart S, för att undvika att kommunalt köp blir onödigt kostsamt.

Buller från E20 och Svealandsbanan:
Det kan ifrågasättas om de anpassningar och åtgärder som anges räcker. Det bör prövas om de bostäder som skulle riskera att utsättas för buller över de statliga gränsvärdena bör byggas där.

Gatukostnadsersättningar
Det sätt som gatukostnadsersättningen är avsett att debiteras de befintliga fastigheterna i Gertre är oskäligt. För att undvika detta bör i första hand principen för hur och när denna debiteras ändras. En annan lösning är att alternativa vägdragningar undersöks.

Viktigt är att göra strandområdet tillgängligt för alla i området, liksom besökare per cykel från Hedlandetsidan.

Båt- och badbryggor är positivt, liksom stigar längs stranden, samlingslokal, bastu, kiosk och dylikt.

Båtuppläggningplats behövs. Den bör ligga i sådan närhet till båtbryggorna så att transport med upptagningsvagn kan ske. Del av hamntorget och dess bilparkering bör kunna användas då dessa ytor har låg annan användning under vinterhalvåret.

Vägstrukturen är inte optimalt anpassad för de rörelsemönster som kan förutses. Det gäller främst vägarna från bostadsområdet till torget vid båthamnen där centrumverksamhet är angiven.
För att minimera trafik inom området bör omvägar, särskilt förbi bostäder, undvikas.

Gång- och cykelvägar till Svealandsbanan station bör vara så korta och enkla som möjligt.
Efter det att GC-vägen till Hedlandet hösten 2010 blivit användbar så har gång- och cykeltrafik uppstått längs med museijärnvägens spår. Gångstråket följer spåret ända fram till museijärnvägens stationshus, trots att där saknas anvisad gångväg. Stråket fortsätter sedan över spåret fram till den befintliga gångvägen som går upp till Svealandsbanans perrongers östra ända.

5 kommentarer:

Mats Werner sa...

Förösk att inte göra om samma misstag som skedde betr. "Öster Ekeby" som p.g.a. lantmäteritekniska finesser formellt heter Målartorp. "Gertre" är en fastighet som ligger norr om infartsvägen till Mariefred och som tydligen haft/har en utäga här men undvik dessa förvirringar och använd gamla lokalnamn.

Per Wedlin sa...

Gertre är de sju fastigheter inkluderande f d lanthandeln som ligger längs väg 223 norr om den nu rivna bron. Den vägsträckningen tillkom omkring 1935. Det var en av de tre byar/gårdar, Läggesta, Fågelsta och Gertre, som 1613 bildade Sundby säteri.

Läggesta tillkom på 1600-talet när större båtar inte längre kunde ta sig upp längs Råckstaån till Hästhagen i närheten av Stora Sundby. Namnet har antagligen sitt ursprung i "platsen där man lägger till men finns inte kvar som fastighetsnamn idag. Sättra krog, eller Läggesta värdshus som den senare kom att kallas, tillkom först i slutet på 1600-talet.

En del av detta kan man läsa om på

http://raa.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_mitt/uv_mitt_2009/rm2009_11.pdf

En sammanställning om Läggesta finns i "Läggesta, knutpunkt från vikingatid till nutid" av ÖSlJ:s Lennart Welander 1998. Den är delfinansierad av bl a Strängnäs kommun och Sophia och Joakim Mellqvist.

"Platsen där man lägger till" har idag kommit att beteckna hela området där en ny tätort nu planeras. En tätort som Mariefreds stad på 1890-talet inte ville se uppstå. Man fick bl a igenom att för att teckna aktier i Norra Södermanlands järnväg så skulle inga biljetter få säljas i Läggesta. Så var det också till 1917. Fenomenet återuppstod några år från 1997 när SJ/Tim i väntan på biljettautomater kasserade in extraavgifter för "konduktörsbiljetter" för de som inte ville köpa biljetter på nu nedlagda Tempo i östra Mariefred!

Bebyggelse i Läggesta har varit mer eller mindre tabu innan Svealandsbanan blev verklighet. Nu verkar tabut har släppt och jag tror att fördelarna är större än nackdelarna att denna tätort skapas. Mariefreds hotas inte längre av utarmning, snarare av överexploatering. En attraktiv bostadsmiljö kring Läggesta kan kanske minska bebyggelsetrycket och trafikproblemen kring Mariefred.

Då Läggesta har kommit att beteckna hela området kring E20, Råckstaåns utlopp och järnvägarna så måste man använda andra namn för att särskilja delarna inom området. "Läggesta by" finns inte angivna på dagens kartor och omfattade snarast brostugorna närmare E20. Denna del ingår inte i detaljplanen för Jagbacken 2.

Per Wedlin sa...

Exproprieringskartan över området som gjordes när Norra Södermanlands Järnväg byggdes finns här

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=285&sd_base=lm04&sd_ktun=0002n3gt

1729 kallades Jagbacken även Läggesta fjäll:

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=1&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4334322d31393a31

För att se kartorna och andra handlingar behövs Djvu-plugin. Info finns här

http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_FaqList.aspx?id=15924

Marie-Louise Ramevik sa...

Det intressanta är att "Läggesta By" numera finns i detaljplanen fast det inte gjorde det 2002 när översiktsplanen fastslogs. Tjänstemannastyret i Strängnäs är överväldigande!!! Vi fastighetsägare som drabbas av gatukostnadsutredningen är mindre roade av det som sker på kommunkontoret, utan politikernas insyn.

Mats Werner sa...

Läggesta by finns kvar i så måtto att den gamla Oppgården fortfarande existerar. Namnet Gertre är knutet till ett gammalt gårdscentrum norr om infartsvägen kring nuvarande Fridshälls gård. Att byarna/fastigheterna också hade utägor i skogen på "södra sidan" har historisk anledning. Däremot undrar jag om inte åtminstone några av de "utägobetecckningar" uppstått under senare tid i samband med sammanläggningar som skedde när Crafoords sålde gården och Örnebergs/Lundbergs tog över skilda delar av den. Hur som helst är Gertre som namn på det som nu refereras till "Läggesta by" nära stationen, geografiskt och historiskt fel precis på samma sätt som när man använder en stamfastighetsbeteckning (Målartorp) på en utäga långt ifrån den namngeografiskt korrekta platsen.