Kommunens skolor drabbas av plötsliga sänkningar av elevpengen och andra oväntade beslut i kommunhuset.
Rektorerna har formellt sett budgetansvar, men i praktiken kan de inte göra mycket för att hantera ekonomin på ett klokt och långsiktigt sätt. De saknar rätt att självständigt bestämma över såväl lokaler, investeringar, inköp som personal. Vår kommunledning har inte velat/vågat ge dem något verkligt handlingsutrymme. Ända sedan skolorna kommunaliserades 1994 har situationen blivit allt svårare.
T ex tvingas skolorna säga upp lärare för att klara den årliga budgeten, även om de vet att de kommer att behöva anställa lärare nästa år. Eftersom uppsägningarna sköts centralt och tar minst ett halvår tvingas skolorna dras med kostnaderna en lång tid, vilket innebär att de måste säga upp fler än annars vore nödvändigt. Detta är inte hypotetiskt, utan precis det krav som gick ut från kommunledningen under senaste läsåret.
En invändning mot att ge rektorer större spelutrymme är att de inte är valda, och att de inte bör få agera helt fritt om det kan drabba viss personal eller vissa elevgrupper. Därför bör budgetansvar ligga på en lokal skolstyrelse, bestående av rektor, valda föräldrar, utsedda personalombud och adjungerade elevrepresentanter.
En sådan modell, som ibland kallas "kommunal friskola" ger en rad fördelar och erfarenheterna är synnerligen goda på andra håll i landet.
Nu är det dags att Strängnäs kommun vågar pröva denna väg. Intresse finns bl a på Mariefreds skola och Thomasgymnasiet.
Låt snarast minst en skola få bli självständig med en egen styrelse med budgetansvar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Hej Dag,
Vi är flera partier i Strängnäs som driver denna linje. Strängnäspartiet vill ha autonoma skolor, moderaterna pratar om sammma lösning, udner annat nman med eget ansvar över så väl pengar som personal. Är det förvaltningstekniskt möjligt, vad händer vid sämre tider och då skolan inte bär sig? Inte helt enkla frågor att lösa.
I teorin tror jag däremot att en decentraliserad lösning är att föredra framför dagens. Skolledare är bakbundna och i viss mån även demoraliserade av att sitta fast i förvaltningsbyråkratin. Jag jobbar själv inom skolan så jag ser det dagligen från insidan. Det finns så mycket mer vi kan göra som kommunal skola, om vi bara fick, utan att springa ifrån vare sig skolmål eller tradtion.
Andra kritiska frågeställningar är hur riskbenägna och offensiva dagens skolledare är? Pallar de med ett större ansvar?
På vår skola har vi ett delat ledarskap, en skolmänniska och en från näringslivet som leder verksamheten. Det skapar den väldigt spännande korsbefruktning, en mycket mer dynamisk än friskolornas ekonomiska optimeringstänk.
Jag håller däremot inte med dig om att Thomasgymnasiet bör göras till autonom skola. Än. Jag ser hellre att små enheter som Långberget och Tosterö får chansen att verkligen visa att det går att göra en lokal enhet bärkraftig. Det skulle i så fall stimulera fler till att skapa mindre enheter som jag är övertygad om är bättre än stora centralskolor.
Tack f synpunkter, Patrick!
Om alla skolor får mindre pengar så slår det även mot självständiga skolor, men de kan välja att göra underskott ett år (eller längre) om de kan ta med sig överskott och balansera resultatet över längre tid. Då kommer man också ifrån det som nu sker; att man försöker bränna allt överskott i december på inköp som kanske inte är helt nödvändiga.
Ang rektorers vilja att ta större ansvar: nej, poängen är att ansvaret hamnar på en styrelse som dessutom har lokal brukar- och pesonalförankring. Då blir rektorna tryggare i de beslut som fattats.
Delar din uppfattning i detta Dag. Ökad självständighet ger bättre förmåga till anpassning och bättre styrförmåga. Intressant utveckling på Mariefredsskolan !
Maria
Skicka en kommentar