Vem kan man lita på?

Ni vet, den klassiska frågan, använd i en känd låt från 1970-talet. "Då kommer Mor Maria hem till mig ..."
Nej, svaret är inte lättare i dag. Politiker har blivit mer mediatränade och gör sällan bort sig som Tage Erlander när han skulle svara på frågan om vad ett par utan lägenhet borde göra ....
Partierna har anlitat experter från bl a USA för att lägga upp strategier.
Att ge tydliga svar finns inte i planerna utan att göra ständiga utspel och räkna med att väljarnas minne är så kort så att de inte minns ens nåt år tillbaka.
"Vi kräver ett stopp för flumskolan, barnen ska ha betyg från årskurs fyra..."
"Vi tycker det är oacceptabelt att äldreomsorgen inte är bättre, vi kräver en värdighetsgaranti, fast det är bra som det är nu, men ändå ..."
"Vi sätter miljön i fokus nu och vi tycker att alla borde äta svenskt kött..."
"Vi kan inte acceptera att Sveriges kust inte kan försvaras gentemot Ryssland, vi föreslår att försvarsanslaget höjs med flera procent .. "

Vem kan man lita på?

Ingen av de politiker som kastar floskler omkring sig. Det inser de allra flesta svenskar. Knappast heller de ärligt engagerade politiker som lovar satsningar på skolan och äldreomsorgen, men vars partier ganska konsekvent prioriterat annat än välfärden och den offentliga kärnverksamheten. Väldigt stora skillnader - direkta motsägelser - mellan vad partiernas nationella ledare säger och gör och vad deras lokala företrädare talar om.

Som sagt, jag vill tro att de flesta är ärliga när det gäller de politiska ambitionerna, men vem ska man lita på när det verkligen ska fattas beslut om prioriteringar?