Minns ni valet?

Två år har gått. Två år till nästa val. Halvtid. Tid för reflektion. Vad hände och varför?

Den allians som tog över i Strängnäs kommun efter en slags kupp 2008 (S, Fp, C)  förlorade i valet 2010 sin majoritet. S och FP straffades riktigt hårt av väljarna, sannolikt beroende på bl a nedskärningar inom förskolor och skolor och ett missnöje med toppstyrningen.
Men avgick de? Nej. Gjorde de någon självkritik? Nej. Gjorde de ens en analys av väljarnas dom? Nej, de erbjöd raskt MP en heltidsavlönad kommunalrådsstol (utan tydliga arbetsuppgifter). MP svalde betet.

Hur gick det sen? Ett visst hopp hade jag om att kommunen till slut skulle börja vidta några miljöåtgärder. T ex hade jag förväntat mig att MP-kommunalrådet skulle se till att återvinningen började bedrivas seriöst med målet att öka materialåtervinningen och minska sopberget. Tji. Jag hade också förväntat mig att MP-representanterna skulle försvara Mälarens stränder och känsliga skogsområden. Knäpp tyst.
Minimikravet var att MP skulle stå för att skolor och förskolor ska få laga sin egen mat och slippa lastbilsfraktad mat från centralköket. Det blev tvärtom.
Just besvikelsen på de lokala MP-representanterna är det som vi - politiker i alla partier - diskuterat mest under dessa två år,

Sossarna är förstås också ett stort frågetecken. Vad i deras program har de sjösatt under dessa år? Löftet om högre lärartäthet dog direkt efter valet. Löftet om mer personal i äldreomsorgen känns lika tomt. Osv. Tyvärr gör också partipiskan att inga av de goda sossar som bryr sig tillåts öppna munnen.

Svaret på all kritik är: Vi i S kan inte styra som vi vill, vi sitter i en allians.
Liknande ursäkter har ett antal gånger hörts även från FP och C.
Men om de går med på beslut som de inte gillar, vem är det då som gillar den politik som faktiskt förs? Vad blir det för riktning? Ingen alls kan man tänka, men kommunens budget innehåller ändå 1,5 miljarder kronor (!) så mycket händer ju, oavsett om det är bra eller ej.
Det är en politisk kurs som visserligen är otydlig och outtalad men som i praktiken nonchalerar skolbarnens behov, äldreomsorgens problem och klimatförändringarna. En kurs som innebär att allt mer pengar går till "satsningar" på lokaler, gatsten i rondeller, politikerkostnader och ersättning till utköpta chefer.

En politisk allians utan visioner och utan naturlig sammanhållning lägger all kraft på att enbart hålla ihop, vilket ofta betyder "hålla klaffen".
Den kommunala supertankern tuffar på utan navigatör eller väderobservatör. De fyra kaptenerna sitter beredda att klippa nästa band, medan skeppshantverkarna bygger en allt högre styrhytt.