Jag blir bedrövad när jag läser vad ett antal politiker nu slänger ut för vallöften om skolan.
Satsningar på "Möjligheternas skola" (S) övertrumfas av "Mälardalens bästa skola" (M) och "En skola i världsklass" (FP). KD nöjer sig med att utlova glädje, trygghet, arbetsro, högre kvalitet och bättre betyg i Strängnäs skolor, "och därmed också öka konkurrenskraften i landet".
Höga mål. Att de sen inte anger hur de ska nå dit... Man skulle ju kunna tro på ambitionen ändå - om man inte hört samma tomma ord innan förra valet. Tyvärr känner jag mig luttrad.
Fakta är att Skolinspektionen framfört mycket hård kritik och kommunen rasat på Lärarförbundets rankinglista.
Fakta är att lärartätheten i Strängnäs kommun har sjunkit i fyra år - under olika allianser. Fakta är att styrande politiker inte på allvar försökt utveckla pedagogiken, utan ägnat sig åt att spela domino med skolornas lokaler: Klasser har slagits ihop, lärare har fått byta arbetsplats och två skolor har lagts ned. En hel skola transporteras nu varje morgon med buss.
Vi har i våra budgetförslag konsekvent omfördelat pengar till skolorna för att höja lärartätheten. Nu håller plötsligt alla partier med om att lärartätheten behöver höjas. Men varför vill de inte ange hur mycket? Varför vågar de inte avge vallöften som är specifika?
MFP lovar att höja lärartätheten till 9 lärare per 100 barn. Det ska ske stegvis och börja redan nästa år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
9 kommentarer:
Hej Dag
När det gäller skolan så tycker jag det snackas hela tiden över huvudet på eleverna. Hur mycket pengar/resuser vi sätter till men inte har eleverna med oss så kommer inget att ske. Dom är förmodligen inte intresserade av vilken plats dom har i lärarförbundets ranking utan av hur miljön och förutsättningar är på den skola där dom går.Till syvende och sist är det dom som avgör om "bättre" resultat skall uppnås.
Hej, Christer!
Du lyfter upp en viktig aspekt på ett klok sätt.
Jag håller helt med om att elevernas persppektiv försvinner i debatten. Många politiker verkar ha glömt hur de tänkte och kände när de var barn.
Men för att kunna lyssna på eleverna, och se varje individ, så krävs det fler lärare på skolorna. Det är förutsättningen för bättre kvalitet och trygghet.
Det är därför jag lyfter upp lärartätheten och anger den med en siffra. Jag hade en artikel i Måsen igår som utvecklade våra tankar kring pedagogiken i praktiken.
Artikeln om skolan finns också på:
mariefredspartiet.se
Och nu har Mariefredsskolan avskaffat halvklasserna i NO = inga laborationer. Hur går det ihop med läroplanen?
Läromedelsanslaget på samma skola är halverat jämfört med 2008, 667 kr per elev och år. Så ledsamt att nedrusta skolan på detta sätt.
Hej Dag,
Att höja lärartätheten är inte universallösning på skolans problem. Däremot är en ökad lärartäthet önskvärd utveckling som visa intressen driver. För vad händer vi om anställer fler och fel lärare??? Kan vi då hävda att lärartätheten är mått på framgång?
Hur får vi de bästa lärarna och de bästa skolledningarna till våra skolor, borde egentligen vårt fokus vara. Hur skapar vi de bästa förutsättningar för dessa nyckelpersoner att lyckas med sina ambitioner i sin profession? Hur agerar vi som arbetsgivare och hur premierar vi de goda insatser som lärare och skolledare görs?
Det är det här debatten borde handla om och inte om nätverksmiljöer, lärartäthet och annat utanpåverk.
P:
Patrick, nej det är klart att det inte finns en "universallösning" på alla problem.
De tankar du lyfter upp år i sig goda.
Men vi kan hålla på och snacka i fyra år till om att det borde vara si eller så i skolan; trygghet, nolltolerans, glädje, engagemang, bra rektorer, framtidstro osv...
Men det kokar ner till tomma ord om man struntar i att det faktiskt år lärare som ska ta hand om barnen och hjälpa dem till kunskap och mognad.
Om antalet lärare på en skola med 500 elever minskas från 48 till cirka 34 (jag har inte dagsaktuell siffra), så är det väl ändå självklart att det innebär mycket sämre möjligheter att hinna se och hjälpa varje enskilt barn.?!?
Det behövs att lärartätheten återställs (varför skulle vi anställa "fel" lärare?), och att skolorna får arbetsro.
Det kostar en del, och då kan man säga, som vissa moderater sa tidigare, "det handlar inte bara om pengar". Nej, det är klart, men mindre pengar och färre lärare innebär ofelbart sämre undervisningsmöjligheter och större risk för mobbning m.m.
Då är det meningslöst att alla partier lovar "nolltolerans mot mobbning."
För att väljarna ska kunna göra sitt val måste vi vara tydliga med exakt vad vi kommer att göra.
Mariefredspartiet har vunnit min röst, tack vare erat angagemang i lokalpotiken.
//Tommy
Dag,
Jag håller med dig om att fler bra lärare vore önskvärt, men fler lärare är ingen garanti för att det blir bättre. Skolan har också kvalitetsproblem, i organisationsfrågor, i ledningsfrågor och i elevsyn. Och det frågorna talas det väldigt lite om. Som arbetsgivare springer vi ifrån vårt ansvar om vi inte ställer krav och har höga förväntningar på det viktigaste jobbet i vår kommun - läraren.
Jag är mån om att säkerställa att vi rekryterar de bästa lärarna och ger dem bästa förutsättningar att lyckas. Just nu är jag lite skeptisk, för efter år av att ha nedmonterat yrket, och jag har sett det från insidan, är bra lärare svåra att få tag på.
Ja, Patrick, men de frågor du nämner nu har inte de som styrt i Strängnäs brytt sig om. De har endast ägnat sig åt att slösa pengar på en flyttkarusell och samtidigt minskat undervisningsresurserna.
Rektorerna har haft fullt upp med att hantera politikens ogenomtänkta beslut. Det är klart att det ger inte bättre förutsättningar för att rektorer ska kunna utveckla pedagogiken!
Om vi inte ger skolorna arbetsro och rimliga förutsättningar så kan vi inte hoppas på nån positiv utveckling!
Skicka en kommentar