I måndags konstaterade ledaren i E-kuriren att det finns anledning att ifrågasätta om kommunchefen i Strängnäs kan sitta kvar. Det sista pinsamma är att han tvingat ut bildningschefen och omplacerar Mariefredskontorets chef - utan att stämma av med kommunstyrelsen.
När jag frågade honom om detta på KS-mötet i måndags blev han sur, svarade undvikande och sa att han inte var beredd på frågor om detta.
ST/EK skriver idag om krav på hans avgång. Jag vill inte uttala sånt i tidningen, innan en diskussion skett i KS eller åtminstone KSAU.
Jag kan säga att frågan diskuterades i alla pauser under senaste KS-mötet, men det är ännu inget ärende på det politiska bordet. Bollen ligger hos KS-ordföranden Jens P, som än så länge håller fast vid att han officiellt har fullt förtroende för kommunchefen.
I vilket fall lär frågan bli aktuell efter nästa val.
Chefer kommer och går.
Men nu släpper jag det, nu laddar jag upp för att i morgon lyssna på Den Store Chefen. Alltså Bruce Springsteen, "The Boss"!
Tänk att världens mäktigaste - och bästa - politiker sa att han kandiderade till att bli president för att han inte kunde bli Bruce Springsteen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Frågan är väl vem som borde känna sig smickrad....
Hej, Mats!
Trodde du var utomlands, men det kanske du är... internet finns visst i andra länder också...
Den som bör känna sig smickrad är förstås Springsteen. Han är ju inte någon politisk förebild direkt, även om han ofta uppfattas som symbol för allt möjligt genuint och rättvist...
Även Reagan hänvisade t Springsteen...
F ö var Mona Sahlin på konserten, medan Rheinfeldt gjorde PR-kuppen att gå på fotbollslandskamp och frottera sig med publiken.
Skicka en kommentar