onsdag 11 februari 2009

Mariefredsbarnen i kläm - igen

På Mariefredsnämndens möte i går kväll fick vi resultatrapport för 2008.
www.ekuriren.se idag:

-Det är glädjande att den totala budgeten höll. Men det är barn och personal i förskolan som fått betala, sammanfattade Dag Bremberg (MFP) den ekonomiska årsredovisningen.

Det förväntade stora underskottet hade undvikits genom att skolan minskat sina kostnader (färre lärare under höstterminen) samt genom att förskolorna gjorde ett stort överskott. Det sista beror på att man klämde in fler barn per avdelning och därmed sänkte personaltätheten. Många föräldrar har reagerat upprört under det gångna året.
Nu minskas barngrupperna tack och lov, men vi får inte göra om misstagen och snåla med resurserna till förskolorna!

5 kommentarer:

Cattis Hellmark-Eriksson sa...

Hej Dag!

Men för att klara av att minska antalet barn måste man också minska på personaltätheten.
Det står sedan tidigare inför mål och budget.
Och nu kommer vi få samma problem som i Stallarholmen.
Det kommer inte bli bättre!

//Cattis

Cattis Hellmark-Eriksson sa...

Barn konsekvensanalys av budgetförutsättningarna för 2009.

Antalet barn i grupperna ökade under våren 08 för att budgeten skulle kunna hållas. En viss minskning skedde under hösten men fortfarande är antalet barn i många grupper alltför högt. Synpunkter och klagomål från föräldrar pekar på att situationen på vissa förskolor är stökig. När nya lokaler finns tillgängliga kommer antalet barn i grupperna att minska. En förutsättning för detta är dock att personaltätheten också minskar. Generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med en något högre personaltäthet.(Vilken större personaltäthet menar man här) En ny förskola i Marielund med 6 avdelningar gör förutsättningarna bättre för att kunna fördela personalresursen under dagen så att personaltätheten är högst när barnantalet är högst.
(Detta har gjort att Stallarholmens personal kan vara två vuxna på 19 barn på em)(vilket gjorde att dom skickade en konsekvensanalys till BUN i Strängnäs, den är dessutom med som bilaga till skolinspektionen).

Detta är en konsekvensanalys som jag fick skickad till mig inför att MFN skulle besluta om mål och budget i December av Lillemor Bylund.

Dessutom tillkom ingen extra personal när det kom mer ungar på varje avdelning här i Mariefred.

Nu får vi Stallarholmseffekten även i Mariefred.
Vi föräldrar tror därför inte på att det medför några förbättringar, och det är med tanke på de flödesscheman som vi har samlat in från personalen till disk. underlag i vårt föräldranätverk.
Barns trygghet kan inte beaktas när man gör på det här viset.
Sen får barnen i Mariefred och Stallarholmen inte samma möjlighet att nå upp till målen i läroplanen och de mål som man beslutat i vår kommun. Barnen i Mariefred/Stallarholmen har många föräldrar som behöver lämna barna längre dagar och det skapar en särbehandling eftersom förskolan ska hålla öppet efter 17.00 och barna har långa dagar, vilket gör att elevpengen inte räcker för att täcka kostnaderna. För att klara budgeten måste man välja mellan att överinskriva eller dra ner på personal. Våra barn får inte samma möjlighet som barna i övriga kommundelar får.
Vi är missnöjda!
Inte har vi kunnat fylla i enkäter på två år, varför..


//Cattis

Dag Bremberg sa...

Cattis, tack för att du utvecklade detta!
Tyvärr är "analysen" i budgethandlingen inte helt korrekt. Vid behandlingen i nämnden påpekade jag att mindre grupper inte måste leda till "lägre personaltäthet". Jag vill minnas att jag också fick igenom en ändring till; ung "lägre personalantal per avdelning".

Det som avgör personaltätheten (dvs antal personal i förhållande t antal barn) är nästan enbart hur många kronor per barn som anslås (barnpengen).
Tyvärr blir uppräkningen av barnpengen i år inte tillräcklig för att balansera ökade kostnader för främst löner.
Därför är det stor risk att personaltätheten försämras.

Det blir lite tekniska det här, men det handlar helt enkelt om detta:
hur många kronor är varje barn värt?
På den frågan har partierna i praktiken olika svar (om de ens har några svar).

Cattis Hellmark-Eriksson sa...

Hej Dag!

Sorry men det känns lite som jag ätit taggtråd.Suck!
Hur i hela fridens dar ska man göra för att få bort denna tokiga särbehandlingseffekt.
Vi kommer nog att behöva hjälpas åt för att få ordning på detta i våra pendlar orter. Här måste man se upp för det är något som vi kommer att få leva med denna effekt om inget görs. Man ska inte behöva råka ut för detta om man väljer att flytta till Mariefred/Stallarholmen, detta måste fixas snarast.

Hör många som inte kan jobba full tid pga kvalitets försämringar i förskolan, vilket också gör att folk betalar mindre skatt, när dom inte kan jobba mer än deltid.

Kanske är det dax att skriva ner målen och se till att det blir barnomsorg med omsorg om barnen och att det finns goda förebilder på förskolan, vilken förskola har kommunen råd med, eller barnpassning.

När vår grabb börjar förskoleklass tänker vi inte utnyttja skolbarnomsorgen, vi får lösa det själva. Vi har inte nyttjat mer än 15 timmar i veckan på förskolan, är det ont om vikarier tar vi ledigt, m.m

//Cattis

Anna sa...

Du ställde frågan hur många kronor är ett barn värt. Jag vill då bara påpeka att det beror helt och hållet på vilket barnomsorgsalternativ man väljer. Om man, som vi, väljer bort den kommunala barnomsorgen och sedan dessutom väljer den enda privata dagmamman är vårt barn mycket mindre värt än alla andra i kommunen. Han går 30 timmar/vecka men barnpengen är mindre än för ett 15-timmarsbarn i kommunal barnomsorg. Varför är min son värd mindre? Är det tillåtet att diskriminera på det här sättet? Ska han "straffas" för att vi valt ett annat alternativ än det kommunen har att erbjuda? Alla barn borde väl ha rätt till samma pengar???

Konstigt nog är kvalitén inte alls sämre, trots att man från kommunens håll verkar vilja svälta ut verksamheten. Tvärt om. Jag har jobbat inom skola och barnomsorg, har haft barn inom skola och barnomsorg och aldrig sett på maken till hög kvalité på alla sätt. Vad gör man då med pengarna inom den kommunala verksamheten?