Sossar skär ner - under tystnad

Sossarna i vår kommun beslutar om nedskärningar. Häromdagen var det deras majoritetsallians i Mariefredsnämnden som beslutade att skära ner främst på skolan och barnomsorgen.
Sådana beslut klubbar de utan att ens kommentera konsekvenserna för barnen, pedagogiken, personalen, samhällsekonomin...
Jag har ett antal gånger de senaste veckorna frågat sossar hur de kan göra detta, varför de inte ens diskuterar andra alternativ. De slår bara ifrån sig, säger att det är nödvändigt.
Det är bekvämt att "låta ekonomin styra sig själv" att när skatteintäkerna sjunker ett år direkt ge tjänstemännen i uppdrag att lägga ut sparbeting på rektorer och andra enhetschefer. Så känner de att de kommer undan ansvaret.

Men känner verkligen alla sossar så? Nej, jag är övertygad om att det finns många sossar som har äkta ideal och som verkligen kan känna empati, men varför tiger de?
"Det är det som är samarbete" hävdade en sosse när jag frågade häromdagen.
Det är möjligt att det kollektiva tigandet kan definieras som samarbete, om man är stalinist.
Men om man vill värna demokratin, och om man bryr sig om sitt ansvar som folkvald, så kan man inte bara sitta som tigande röstboskap.

Annars ska man inte ställa upp och be om folkets röster i nästa val. Vilka sossar, centerpartister och folkpartister gör det?

Moderaterna i vår kommun svänger fram och tillbaka. Det är glädjande att vissa av dem är väldigt kritiska, konstruktiva och nytänkande, nu när de är i opposition. Och det är glädjande att läsa rapporterna från deras kommundagar, där de pragmatiskt diskuterar skattehöjningar i kommuner och behovet av att prioritera välfärden.
Fast i vår kommun har de den senaste tiden valt att sitta tyst och stilla när sossarna lägger förslag om nedskärningar på skolor och förskolor. Samma erfarenheter har man i Vingåker. S får med sig M på en skolslakt, som våra vänner i VTL protesterar kraftfullt emot.
http://www.vtl.se/